Hej och hå vad dagarna går.

Hur var din vecka bea, gick den eller stanna den?

Jo tack den gick bra trots allt :)

Nu står det stilla i huvudet hur fan vecka har varit haha det är ju så typiskt!!

Men Anywho....

Kan ju berätta om hur den här dagen varit ialf.

Miranda tog bort sitt gips och sina skruvar ur armen idag.

Vi åkte in med min kära mamma, som hade tagit ledigt för att vara med och hjälpa, till klockan 11.30, det var då vi hade tid hos kirurgmottagningen. Vi kom dit och vi skulle få gipset avklippt då en annan doktor helt plötsligt ville skicka oss på röntgen!!!

Wtf!!!?? Ska vi sitta där nu i flera timmar. Hopp.. FAN vad bra! Och jag som har Linus också. Han kommer ju vilja äta säkert lagom till då jag måste vara med Miranda.

Jaja det gick rätt fort. Vi satt väl 1 timma ialf. Röntgen gick bra men sen fick vi sitta och vänta på provsvaren. Jag amma Linus och Miranda och mamma grejja med pussel och ritade. Haha Miranda skrev ju lite roligt på pappret när vi satt i väntrummet. RIP. Rest in peace. Var så kul när vi såg det. Där satt vi på sjukhuset och Miranda satt i j skrev RIP. :p

Döds kul...

Väl sen så skulle gipset bort.

Fick se spikarna som stack rakt ut från armbågen.

Fy fan tänkte jag, som hade Miranda i knät, det här kommer gå åt skogen.

Dom tog en tång och drog ut dom.
Jag vill påpeka att det vände i magen på mig när jag kände hur Miranda ryckte till och gap skrek rakt ut när dom ryckte ut spikarna. Fy fan... Mmmm
Jag ville nästan kräkas. Det var som att jag kände det Miranda kände.

Jag stört grät, nog mer än Miranda. Nej, det där var hemskt!

Vara med och se sin dotter plågas och verkligen skrika som en stucken gris.
Men doktorn skämtade till det och sa till Miranda:

Nämen, titta Miranda! Mamma har ingen vatten fast mascara. Hoho

Alltså den doktorn var riktigt duktig med barn vill jag lova. Han fick Miranda på toppen humör efteråt.

Miranda fick även en skena, gjord efter hennes arm, som hon ska ha nu i två veckor till och från.

Bara när den gjordes, det var en riktig bagatell. Miranda ville springa därifrån. Hon sparka och skrek och nej... Fy så hon häll på :( var riktigt jobbigare. Hon knuffa och sparka mot doktorn och skrek ännu högre och mer än när spikarna drog ut. Mamma ute i väntrummet hörde och mådde lila dåligt hon av att höra hur Miranda plågades så.

Hon skrek -sluta sluta.
Och tryckte bort doktorn och sparka medans han såga bort gipset som sen skulle bli hennes skena.

Vi åkte därifrån vid 15 tiden tror jag. Så vi var där några timmar allt.

Värsta dagen i mitt liv tror jag. Föda barn är inget mot det här som vi var med om idag :(

Min älskade lilla snutt tjej. <3

Hon fick sen gå in på h&m och handla något fint. Hon hittade en mys dress :)

Nej nu ska jag sova. Dunder trött!!

Herrrå!!