Det underbaraste i världen är att få se sina barn växa upp.

Det är så underbart att känna en hel hand runt sitt finger.

Att få se på sin lilla skapelse ligga på mage med blöj rumpan upp i vädret när den ligger i sängen och sover så gudomligt gosigt, det slår allt annat.

En fråga som jag fick häromdagen. (Har fått den förr)
"Hur känns det att vara mamma"
"Att inte ha levt livet"

Alltså jag vet inte vad man ska svara på den frågan. Vad menar dom liksom?
"Leva livet"

Ja, mitt liv börjar ju idag och imorgon osv osv.

Livet går väl ut på att finna sin bättre hälft och köpa hus och hund och bil, husvagn och sen barn. Bli äldre och sedan pensionera sig och bosätta sig utomlands :p .. Men ha jäkligt kul påvägen dit.

Eller är "leva livet" att gå ut på krogen och ragga/bli raggad och hamna med random i säng och sedan gå upp måndag morgon till arbetsförmedlingen?

Nej, jag har faktiskt levt så och jag har då hellre min bättre hälft, min hund, min dotter & min son :)
Dom är mitt rus. Mitt solsken och min luft. Utan dom så är jag ingen.

För jag är allt för dom, och dom allt för mig.

Men är man ung (och inte som jag, skaffar barn och blir vuxen istället) så skulle jag resa resa resa!! Au pair .. En såndär som åker till ett annat land och är "nanny" . Det skulle jag göra. Livet är för kort. Man fyller 18 och kan gå ut på krogen. Sen vipps så var man påväg till 25 och vad gjorde man däremellan? Ingenting vettigt? Har man fast jobb har man ju lyckats. Har man rest till minst 5 länder i längre perioder. Kanske pluggat vidare och på g till sitt drömjobb.

Men nej, jag har inte levt mitt liv. Jag lever det nu :)